Hösten närmar sig med stormsteg och i Amerikat har Abulkasem gjort en comeback, Silk Road Rising i Chicago hade premiär på Invasion! och har fått lite well mixad respons. Den intressantaste (numera borttagna) recensionen är ändå Chicago Sun-Times chefskritiker Hedy Weiss recension – där hon tog tillfället i akt att skriva om en pjäs (som försöker nyansera bilden av den Andre) genom att komma ut som försvarare av racial profiling. Detta i USA, post Trayvon Martin. Och att hon tar upp Bostonbombarna (som för övrigt var kaukasiskt rosafärgade) gör det ju bara ännu mer bisarrt. Recensionen genererade en våg av protester på sociala medier, intressanta politiska inlägg och ett officiellt svar från teaterns grundare Jamil Khoury. Kampen fortsätter, på alla sidor av Atlanten.
I höst har Jag ringer mina bröder premiär på Stockholms Stadsteater, en ny version, med nya skådisar, men samma briljanta Farnaz Arbabi som regissör. Hon har samlat ett dream team runt sig, rollerna spelas av Shebly Niavarani, Bahador Foladi, Shima Niavarani och Marall Nasiri. Premiär 2 oktober 2013, boka snabbt om ni vill se, finns nästan bara ströplatser kvar till föreställningarna som har släppts hittills. Nya biljetter släpps 20 augusti.
Resten av hösten: fortsätta med skrivarworkshopen för papperslösa, läsa Knausgård+Angela Davies, tatuera valda delar ur Kendricks monstruösa vers Control på underarmen, eller nej i svanken, eller nej på insidan av underläppen, precis där, exakt så.