Standardlängden av ett mirakel

Konstnärerna Goldin+Senneby bad Khemiri specialskriva en text som ska ”respondera på deras konst”. Resultatet blev en novell som fick tredimensionell form i Goldin+Sennebys Headless-utställning på Tensta Konsthall.

Khemiris novell publicerades den 10/1 2016 i Dagens Nyheter.

Standardlängden av ett mirakel är en muterande retrospektiv av Goldin+Senneby. Den Stockholmsbaserade konstnärsduon har under de senaste tio åren utforskat virtuella världar, offshore-företag, strategier för undandragande och subversiv spekulation.

På Tensta konsthall visas en ny produktion som utvecklats tillsammans med författaren Jonas Hassen Khemiri. Khemiri svarar på Goldin+Sennebys tioåriga praktik genom en litterär meta-fiktion som läses upp på konsthallen varje dag kl 14:12. I novellen ”Standardlängden av ett mirakel” tar berättarjaget namnet Anders Reuterswärd, med förhoppningen om att kunna få jobb på en konsthall. I ett rappt berättartempo utan punktion och möjlighet att hämta andan, slungas läsaren in i en medvetandeström där alla associationer är lika viktiga. Monologen kopplas också samman med en ek-installation på konsthallen. Eken kommer under utställningsperioden att fungera som en samlingspunkt för samtal och seminarier, och i takt med att snickaren Moa Ott tar sig an trädet, tillverkas också nya sittmöbler runt eken. Trädet refererar till en ek som förekommer i Khemiris text men också till surrealisten Georges Batailles hemliga sällskap Acépahle som sägs ha samlats kring en ek i slutet av 1930-talet. Acéphale – grekiska för det huvudlösa – har länge varit av intresse för konstnärsduon, och figurerar i deras fleråriga projekt Headless.

I konsthallens entré visas klädkollektionen Anders Reuterswärd som utvecklats i samarbete med Behnaz Aram, modedesigner och teaterkostymör. Materialen till kläderna kommer ursprungligen från plagg som blivit kvarglömda på kemtvättar runt om i Stockholm. Kläderna bärs av konsthallens personal under utställningsperioden och finns även till försäljning i butiken A Day’s March på Kungsgatan 3 i Stockholm. I kollektionen märks novellkaraktären Reuterswärds strävan att lämna sitt jobb på kemtvätten bakom sig och istället satsa på en konstnärlig karriär. Genom att dekonstruera och sy om kläderna har Aram skapat en ny konceptuell uniform. Namnet Anders Reuterswärd har registrerats som ett varumärke hos patent- och registreringsverket av konstnärerna. Kläderna presenteras med ett nyskrivet soundtrack av musikern Zhala, som använt sig av ljud inspelat på kemtvättar.

Ekonomiska och finansiella strukturer styr allt mer av vår tillvaro. Men för de allra flesta är termer som styrräntor, skatteparadis och derivat abstrakta och svåra att få grepp om. I Goldin+Sennebys konstnärskap bemästras ekonomiska strategier och på så vis punkterar de bubblan om att kunskapen är för komplex för att tillgodogöra sig. Istället för att förkasta finansiella aktörer, lånar konstnärsduon marknadsinspirerade metoder för att infiltrera och peka på konsekvenserna av det senkapitalistiska systemet och dess neoliberala förhållningssätt. Retrospektiven sätter ljus på vår tids prekära arbetsmarknad, konstvärldens tilltagande kommersialisering och finansekonomins nya rekordnoteringar och börsras.

Standardlängden av ett mirakel är en muterande retrospektiv, vilket innebär att den kommer att uppträda i olika former i olika städer. Stockholm är den första, och här aktiveras Goldin+Sennebys historia genom att koppla upp deras arbeten mot olika aktörer och verksamheter i staden. Andra mutationer planeras i Brisbane, Paris och New York.

Delar av utställningen ingår i Goldin+Sennebys forskningsarbete på Kungl. Konsthögskolan och presenteras genom magishowen On a Long Enough Timeline the Survival Rate for Everyone Drops to Zero (2015) samt genom magilådan Zero Magic (2016).

Parallellt med Standardlängden av ett mirakel visas på Tensta konsthall grupputställningen New Visions med verk av konstnärerna Rana Begum, Nadia Belerique, Monir Farmanfarmaian, David Maljkovic, Philippe Parreno, Adam Pendleton och Yelena Popova. Den är curerad av Maria Lind och tillkom på initiativ av Goldin+Senneby för att skapa en dialog med deras nya verk på konsthallen.